Sammanfattning

Denna rapport utgör en uttömmande analys av den svenska konsumentkreditmarknadens strukturella omvandling under perioden 2024–2025, med specifikt fokus på kreditmarknadsbolaget Brixo AB. Analysen prövar hypotesen att regeringens omfattande lagstiftningsarbete mot överskuldsättning – manifesterat i Proposition 2024/25:17 och efterföljande lagändringar i konsumentkreditlagen – paradoxalt nog riskerar att stärka marknadspositionen för aktörer som opererar i gränslandet för högkostnadskrediter. Genom en detaljerad genomgång av regulatoriska mekanismer, finansiella rapporter, remissvar och makroekonomisk statistik, blottläggs hur tekniska undantag för kontokrediter (revolverande krediter) i kombination med höjda inträdesbarriärer skapar en marknadsoligopol som gynnar etablerade aktörer med tillgång till billig inlåningsfinansiering. Rapporten identifierar en betydande risk för negativ samhällsnytta då dessa aktörer, understödda av statliga insättningsgarantier, kan expandera sin utlåning mot sårbara konsumentgrupper, vilket bekräftas av alarmerande skulddata från Kronofogden och inkassobranschen.

1. Inledning: En Marknad i Regulatorisk Metamorfos

Den svenska kreditmarknaden befinner sig under 2025 i ett skede av djupgående transformation, driven av en politisk och samhällelig konsensus om behovet av att stävja den accelererande överskuldsättningen bland hushållen. Regeringens lagstiftningspaket, som trädde i kraft den 1 mars 2025, representerar den mest aggressiva interventionen på marknaden sedan finanskrisen. Syftet är tydligt formulerat i förarbetena: att skydda konsumenter från riskfylld kreditgivning och bryta de skuldspiraler som hotar den finansiella stabiliteten på individnivå.

I epicentrum för denna regulatoriska storm står nischbanker och kreditmarknadsbolag, aktörer som historiskt fyllt gapet mellan traditionella banker och konsumenter med lägre kreditvärdighet. Brixo AB, ett fintech-bolag som nyligen transformerats från konsumentkreditinstitut till ett fullvärdigt kreditmarknadsbolag under Finansinspektionens tillsyn, utgör en idealisk fallstudie för att förstå de oavsedda konsekvenserna av dessa reformer. Bolagets resa från en mindre aktör till en institution med tillstånd att ta emot allmänhetens medel illustrerar hur de nya spelreglerna ritar om kartan för lönsamhet och risk.

1.1 Bakgrund och Problemformulering

Under det senaste decenniet har marknaden för blancolån och konsumtionskrediter vuxit explosionsartat. Digitaliseringen har möjliggjort blixtsnabb kreditprövning och utbetalning, vilket sänkt tröskeln för lånande. Samtidigt har en växande grupp konsumenter hamnat i vad som kan beskrivas som ”evighetsgäldenärskap”, där nya krediter tas för att betala räntor på gamla skulder. Regeringens svar har varit att skärpa konsumentkreditlagen (2010:1846), sänka räntetaken och införa kostnadstak.

Men lagstiftning är ett trubbigt instrument i en komplex finansiell miljö. Kritiker och branschobservatörer har varnat för att detaljregleringen skapar kryphål som innovativa aktörer kan utnyttja. En central punkt i denna kritik rör hanteringen av kontokrediter – flexibla kreditutrymmen som fungerar likt kreditkort men utan plastkortet. Till skillnad från traditionella lån, där kostnadstaket är absolut och statiskt, tillåter konstruktionen av kontokrediter en dynamisk beräkning av kostnader som potentiellt möjliggör intäkter långt överstigande kreditens nominella belopp över tid.

Frågeställningen som denna rapport adresserar är mångfacetterad: Har de nya lagkraven, avsedda att skydda konsumenten, istället skapat en skyddad verkstad för bolag som Brixo? Hur påverkar Brixos nya status som kreditmarknadsbolag deras finansieringskostnader och därmed deras incitament att låna ut till riskfyllda kunder? Och framför allt, vad blir den aggregerade effekten på samhällsnivå när statliga insättningsgarantier indirekt finansierar högriskutlåning till en befolkning där betalningsförmågan urholkas?

1.2 Rapportens Metodologi och Struktur

Denna analys vilar på en triangulering av tre datakällor:

1. Juridisk och Regulatorisk Analys: En närläsning av lagtexter, propositioner (främst Prop. 2024/25:17 och 2024/25:138), SOU-rapporter och remissvar från tunga instanser som Bankföreningen och Finansinspektionen. Detta syftar till att blottlägga de strukturella incitament som lagstiftningen skapar.
2. Företagsekonomisk Analys: En djupdykning i Brixo AB:s finansiella rapportering – årsredovisningar från 2023 och 2024 samt halvårsrapporten för 2025. Här analyseras nyckeltal som räntabilitet, kreditförlustnivåer, finansieringskostnader och portföljutveckling för att förstå bolagets inre dynamik.
3. Makroekonomisk och Social Analys: Granskning av statistik från Kronofogdemyndigheten och inkassobranschen för att spåra effekterna av kreditgivningen i ledet hos slutkonsumenten.

Rapporten är strukturerad för att först etablera den regulatoriska kontexten, därefter analysera Brixos specifika position och strategi inom denna kontext, för att slutligen aggregera dessa insikter till en bedömning av den bredare samhällsnyttan.

---

2. Den Regulatoriska Arkitekturen: Intentioner, Interventioner och Implikationer

För att förstå Brixos nuvarande marknadsposition måste vi först dissekera det juridiska landskap som formades genom reformerna 2024 och 2025. Lagstiftarens intention har genomgående varit att ”kyla ner” marknaden, men detaljerna i implementeringen avslöjar en komplex väv av kompromisser och tekniska definitioner som skapar specifika marknadsdynamiker.

2.1 Proposition 2024/25:17 – Ett Förstärkt Konsumentskydd

Propositionen Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning utgör grundbulten i den nya regimen. De mest centrala förändringarna som trädde i kraft den 1 mars 2025 innefattar en sänkning av räntetaket och en utvidgning av kostnadstaket.¹

2.1.1 Det Sänkta Räntetaket

Tidigare tilläts en kreditränta på upp till 40 procentenheter över referensräntan. Den nya lagen sänker detta till 20 procentenheter.¹ Med en referensränta som under 2025 legat runt 3,5–4,0 procent (baserat på Riksbankens styrränta), innebär detta ett effektivt räntetak på cirka 24 procent.

Detta är en dramatisk sänkning som omedelbart eliminerar affärsmodellen för renodlade ”SMS-lånebolag” som förlitade sig på tresiffriga effektiva räntor för att täcka enorma kreditförluster. För aktörer som Brixo, som redan innan lagändringen rörde sig mot större krediter och längre löptider, fungerar räntetaket snarare som en konsoliderande faktor. Det rensar ut de mest oseriösa konkurrenterna, vilket minskar ”bruset” på marknaden och potentiellt sänker kundanskaffningskostnaderna för de kvarvarande aktörerna.

2.1.2 Det Utvidgade Kostnadstaket och 19 b §

Kanske än viktigare än räntetaket är det nya kostnadstaket. Syftet med kostnadstaket är att en konsument aldrig ska behöva betala mer i kostnader (ränta, uppläggningsavgifter, aviavgifter, inkassokostnader etc.) än vad de lånade från början. Om du lånar 10 000 kr, ska kostnaderna maximalt kunna uppgå till 10 000 kr, vilket ger en total återbetalning på 20 000 kr.

Här introducerar dock lagtexten i 19 b § Konsumentkreditlagen en kritisk distinktion. Lagtexten stipulerar: ”Kostnaderna för en kredit får inte överstiga ett belopp som motsvarar kreditbeloppet eller, i fråga om en kontokredit, varje enskilt utnyttjande av kreditbeloppet som konsumenten har gjort”.³

2.2 Kontokreditens Regulatoriska Anomalier

Det är i formuleringen ”varje enskilt utnyttjande” som den regulatoriska paradoxen uppstår. För ett vanligt annuitetslån (engångskredit) är beräkningen enkel och taket absolut. För en kontokredit, som är konstruerad för att användas, återbetalas och användas igen (revolverande), blir taket dynamiskt.

2.2.1 Mekanismen bakom ”Evighetskrediten”

Låt oss analysera mekanismen i detalj. Anta att en kund beviljas en kontokredit på 50 000 kr hos Brixo.

1. Utnyttjande 1: Kunden tar ut 50 000 kr. Kostnadstaket för detta uttag är 50 000 kr.
2. Återbetalning: Kunden betalar in minimibeloppet varje månad, vilket täcker ränta och en liten del amortering.
3. Utnyttjande 2: Efter sex månader har kunden amorterat 5 000 kr, men behöver pengar igen och tar ut dessa 5 000 kr.
4. Nytt Kostnadstak: För dessa nya 5 000 kr börjar en ny beräkning av kostnadstaket gälla.

Genom denna cykel av uttag och återbetalning kan kreditgivaren kontinuerligt debitera räntor och avgifter. Så länge kostnaden för det specifika uttaget inte överskrider uttagsbeloppet, är lagen uppfylld. Över en period på fem eller tio år kan de ackumulerade kostnaderna för kunden vida överstiga den ursprungliga kreditgränsen på 50 000 kr. Detta står i bjärt kontrast till lagstiftarens intention att förhindra att skulder växer okontrollerat, men är en juridisk realitet som påpekats av tunga remissinstanser.

2.2.2 Remissinstansernas Varningar

Bankföreningen var i sitt remissvar till SOU 2023:38 tydliga med svårigheterna att applicera ett absolut kostnadstak på kontokrediter. De noterade att ”Sammantaget är det mycket svårt att se hur ett kostnadstak skulle beräknas på kontokrediter (s.k. revolverande krediter). En revolverande kredit förlängs regelmässigt och löper på till dess att avtalet sägs upp”.⁴ Även om Bankföreningen argumenterade för ett undantag för att undvika komplexitet, har den resulterande lagtexten skapat en hybridmodell där komplexiteten består och potentiellt utnyttjas.

Lagstiftaren har lämnat frågan om effekterna av kostnadstaket i förhållande till långvariga krediter till rättstillämpningen ⁵, vilket i praktiken innebär att tills prejudikat skapas i domstol, är fältet fritt för aktörer att tolka ”enskilt utnyttjande” till sin fördel. Detta gynnar bolag som Brixo som har den juridiska expertisen och de administrativa systemen för att hantera dessa beräkningar, medan mindre aktörer kan finna regelverket för betungande.

2.3 Upphävandet av Lagen om Viss Verksamhet med Konsumentkrediter

Den 1 juli 2025 markerar slutet för en era då mindre kreditbolag kunde verka under ”Lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter”.⁶ Denna lagstiftning ställde lägre krav på kapital och organisation än vad som krävs för banker och kreditmarknadsbolag. Genom att upphäva denna lag tvingar regeringen alla aktörer på marknaden att antingen ansöka om tillstånd som kreditinstitut (vilket kräver betydande kapital och rigorös compliance) eller lägga ner verksamheten.

2.3.1 Konsolidering och Konkurrensbegränsning

Effekten av denna förändring är en drastisk konsolidering av marknaden. Av de cirka 70 bolag som verkat som konsumentkreditinstitut, förväntas endast en bråkdel ha musklerna att klara omställningen till kreditmarknadsbolag.¹ För Brixo, som proaktivt säkrade sitt tillstånd i juli 2025 ⁷, innebär detta att en stor del av konkurrensen försvinner.

Inträdesbarriärerna har höjts från en nivå där ”vem som helst” kunde starta ett snabblånebolag, till en nivå där det krävs organisationer med tiotals miljoner i eget kapital och omfattande kontrollfunktioner. Detta skapar ett oligopolistiskt marknadssegment för ”sub-prime”-krediter, där de kvarvarande aktörerna får större marknadsmakt. Proposition 2024/25:138 bekräftar att förändringen innebär att en viss kategori av företag måste upphöra med sin verksamhet ¹, vilket direkt gynnar de aktörer som överlever utrensningen.

---

3. Brixo AB: Affärsmodell, Finansiell Strategi och Transformation

Brixo AB har inte bara överlevt den regulatoriska utrensningen; de har positionerat sig för att dominera det vakuum som uppstår. Genom att analysera bolagets transformation från ett enkelt utlåningsföretag till ett reglerat kreditmarknadsbolag framträder en bild av en aktör som skickligt navigerar regelverket för att maximera lönsamhet.

3.1 Från Eget Kapital till Inlåning: En Finansiell Revolution

Den enskilt viktigaste strategiska händelsen för Brixo är beviljandet av tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse.⁷ Detta tillstånd ger bolaget rätten att ta emot inlåning från allmänheten, vilket fundamentalt förändrar bolagets kostnadsstruktur.

3.1.1 Arbitraget mellan Inlåning och Utlåning

Traditionellt finansierar sig icke-banker genom eget kapital (dyrt) eller företagsobligationer (mycket dyrt, ofta 8–12 % ränta för denna typ av bolag). Som kreditmarknadsbolag kan Brixo nu erbjuda sparkonton till allmänheten. Med statlig insättningsgaranti i ryggen kan de attrahera kapital till en ränta på cirka 3,5–4,2 %.⁸

Om vi betraktar Brixos utlåningssida, där räntetaket nu ligger runt 24 %, ser vi potentialen för en enorm räntemarginal.

• Finansieringskostnad (Inlåning): ~4 %
• Utlåningsränta (Kredit): ~24 %
• Bruttomarginal (Spread): ~20 %

Denna marginal på 20 procentenheter är vad som finansierar bolagets administration, marknadsföring, vinst – och viktigast av allt – dess kreditförluster. Jämfört med storbanker som har en spread på kanske 1–2 % på bolån, är Brixos affärsmodell extremt marginalstark, förutsatt att volymen av kreditförluster hålls under kontroll.

Tabell 1: Estimerad Finansieringsstruktur Före och Efter Licensiering

Parameter	Konsumentkreditinstitut (Före juli 2025)	Kreditmarknadsbolag (Efter juli 2025)	Förändring
Primär Finansieringskälla	Eget kapital, Högriskobligationer	Inlåning från allmänheten (Sparkonto)	Skifte till lågkostnadskapital
Genomsnittlig Kapitalkostnad	10 – 15 %	3,5 – 4,5 %	-6 till -10 procentenheter
Tillgång till Kapital	Begränsad, beroende av riskvilja	”Obegränsad”, skalbar via räntejustering	Kraftigt ökad likviditet
Risk för Investerare	Hög (Ingen garanti)	Låg (Statlig insättningsgaranti)	Risktransferering till staten

Denna sänkta kapitalkostnad ger Brixo en unik konkurrensfördel. De kan antingen sänka sina priser för att ta marknadsandelar från konkurrenter, eller – mer sannolikt givet deras historik och kundsegment – behålla priserna nära räntetaket och använda den ökade marginalen för att absorbera högre kreditförluster, dvs. låna ut till kunder med sämre betalningsförmåga.

3.2 Finansiell Prestanda och Lönsamhet

Analysen av Brixos finansiella rapporter bekräftar att bolaget befinner sig i en fas av aggressiv tillväxt och hög lönsamhet, trots – eller tack vare – de regulatoriska förändringarna.

Tabell 2: Finansiell Nyckeltalsutveckling Brixo AB (2023–2025)

Nyckeltal	Helår 2023	Helår 2024	Halvår 2025 (H1)	Förändring H1 24/25 (%)
Utlåning till allmänheten (Mkr)	456,4	607,2	659,0	+23 %
Rörelseintäkter (Mkr)	183,1	238,7	128,0	+13 %
Rörelseresultat (Mkr)	40,3	50,7	37,7	+58 %
Kreditförlustnivå (%)	17,7 %	16,8 %	12,3 %	-4,8 p.e.
Avkastning på Eget Kapital (ROE) (%)	37,2 %	34,8 %	41,6 %	+5,1 p.e.

Datat från tabell 2 målar upp en bild av ett bolag som accelererar. Under första halvåret 2025, precis när de nya lagkraven implementerades, ökade Brixos rörelseresultat med hela 58 % jämfört med samma period föregående år.¹¹ Detta indikerar att bolaget inte har påverkats negativt av räntetaket i någon väsentlig grad. Tvärtom verkar effektiviseringen av verksamheten och den ökade utlåningsvolymen (som ökade med 23 %) mer än väl kompensera för eventuella marginaltapp per utlånad krona.

Noterbart är den exceptionellt höga avkastningen på eget kapital (ROE) på 41,6 % under första halvåret 2025. Detta är nivåer som sällan ses i bankvärlden och signalerar en ”superlönsamhet” som ofta förknippas med hög risk eller bristande konkurrens.

3.3 Kreditförluster och Inkasso-Symbiosen

En kritisk komponent i Brixos affärsmodell är hanteringen av nödlidande krediter (NPL – Non-Performing Loans). Med en historisk kreditförlustnivå runt 17–18 % ¹⁰ är det tydligt att en betydande andel av Brixos kunder inte klarar av att betala tillbaka sina lån enligt plan.

Under 2025 ser vi dock en markant nedgång i den redovisade kreditförlustnivån till 12,3 %.¹¹ Brixo förklarar detta med ”högre pris för sålda förfallna fordringar”. Detta är en nyckelinsikt. Det betyder att Brixo inte nödvändigtvis har fått bättre betalare som kunder, utan att de har blivit bättre på att sälja skulderna vidare till inkassobolag.

Marknaden för NPL-portföljer har blivit mer likvid. Brixos avtal med inkassobolag som Credur AB ¹³ innebär att de löpande kan sälja av dåliga lån (”forward flow”). För Brixo innebär detta en riskminimering och en omedelbar likviditetsförstärkning. För kunden innebär det att skulden flyttas till en ny aktör, ofta med påförda inkassokostnader och en mer aggressiv indrivningsprocess. Att inkassobolagen är villiga att betala mer för dessa portföljer (vilket sänker Brixos förlustnivå) tyder på att inkassobolagen bedömer indrivningspotentialen som god – dvs. att kunderna, trots betalningssvårigheter, kommer att tvingas betala över tid, potentiellt via Kronofogden.

---

4. Samhällsekonomisk Riskanalys: Vem Betalar Priset?

Medan Brixo uppvisar starka siffror och aktieägarna kan glädjas åt en ROE på över 40 %, måste vi ställa frågan om vad kostnaden är för samhället. Regeringens uttalade mål var att minska överskuldsättningen, men data pekar på att vi riskerar att se en förskjutning och fördjupning av problemet snarare än en lösning.

4.1 Den Demografiska Skuldbomben: Äldre i Fokus

En av de mest alarmerande trenderna som framträder i makrostatistiken för 2025 är den förändrade demografin bland de skuldsatta. Historiskt har unga vuxna varit överrepresenterade, men data från Svensk Inkasso och Kronofogden visar nu att de äldre (65+) är den snabbast växande gruppen hos inkasso.

• Svensk Inkasso Trendrapport 2025: Rapporterar att nästan 15 % av alla nya inkassokrav nu går till personer över 65 år. Detta representerar en ökning med 15 % på bara två år.¹⁴
• Orsaker: Kombinationen av urholkade pensioner (inflationsjusteringar som släpar efter), ökade levnadskostnader och en digitaliserad lånemarknad skapar en perfekt storm. Äldre har ofta tillgångar (bostad) men låg likviditet, vilket gör dem till ”perfekta” kunder för kreditbolag: de har svårt att betala kassaflödesmässigt (vilket genererar påminnelseavgifter och räntor), men det finns tillgångar att mäta ut i slutändan.

Brixos affärsmodell, som bygger på att tillgängliggöra krediter för en ”bredare allmänhet” ¹⁵, träffar mitt i denna sårbara grupp. När Brixo nu kan finansiera sin utlåning billigare, finns det starka incitament att bearbeta detta segment hårdare. Kontokrediten som produkt är särskilt förrädisk för pensionärer som behöver dryga ut pensionen varje månad; skulden minskar aldrig, utan räntekostnaden äter upp en allt större del av den disponibla inkomsten.

4.2 Kontokrediter som Skuldfälla

Risken med kontokrediter är inte bara teoretisk. Data från Kronofogden visar att skulder relaterade till konsumtionslån hos nischbanker ökar kraftigt. Enligt Finansinspektionens analys ”Fler låntagare får betalningsproblem i sämre tider” (2025) är det framförallt större konsumtionslån hos dessa aktörer som driver inflödet av nya gäldenärer.¹⁶

Att kontokrediter undantagits från den striktaste formen av kostnadstak (genom beräkningen per utnyttjande) innebär att dessa produkter kan fortsätta fungera som en ”evighetsmaskin” för ränteintäkter. För en konsument som hamnar i en cykel av att låna, betala ränta, och låna igen, erbjuder det nya regelverket litet skydd.

Tabell 3: Jämförelse av Låneformer och Konsumentskydd

Egenskap	Traditionellt Blancolån (Annuitet)	Kontokredit (Revolverande)
Återbetalning	Fast plan, slutdatum finns.	Flexibel, ofta endast minimibelopp (ränta).
Kostnadstak	Absolut (Max 100% av lånebeloppet totalt).	Per utnyttjande (Kan teoretiskt överstiga 100% över tid).
Skuldfälla	Lägre risk (Skulden minskar över tid).	Hög risk (Skulden kan vara konstant eller öka).
Målgrupp Brixo	Sekundär produkt.	Primär produkt.

4.3 Legitimering genom Tillsyn

En subtil men viktig aspekt är den legitimering som sker när Brixo blir kreditmarknadsbolag. Genom att stå under Finansinspektionens tillsyn och omfattas av insättningsgarantin, får bolaget en stämpel av statligt godkännande. I sin marknadsföring använder Brixo detta aktivt för att bygga förtroende.¹⁵

Detta skapar en ”moral hazard”. Konsumenter kan luras att tro att ”eftersom staten godkänt dem, är villkoren schyssta”. Samtidigt visar FI:s egna rapporter att man formellt avslutar undersökningar av Brixo utan åtgärd ¹⁹, vilket innebär att bolaget följer lagens bokstav. Men om lagen i sig tillåter rovdjursliknande utlåning via kontokrediter, blir tillsynen ett trubbigt verktyg. Konsumentskyddet blir en processfråga snarare än en utfallsfråga.

4.4 Inlåningens Roll i Samhällskalkylen

Det faktum att Brixo finansierar sin verksamhet med allmänhetens sparande, garanterat av staten, innebär en socialisering av risken. Om Brixos aggressiva utlåning skulle leda till massiva kreditförluster som äter upp det egna kapitalet, är det i slutändan staten (via Riksgälden och insättningsgarantin) som står för notan gentemot spararna.

Samtidigt privatiseras vinsterna från denna utlåning. Med en ROE på 41 % plockar ägarna ut stora värden, medan de sociala kostnaderna för överskuldsättning – i form av ohälsa, minskad produktivitet och kostnader för Kronofogden och socialtjänst – faller på det allmänna.

---

5. Slutsatser och Framtidsspaning

Analysen av Brixo AB i ljuset av de nya lagkraven 2025 leder till en oroande slutsats: Regeringens reformarbete riskerar att missa målet och i vissa avseenden förvärra situationen.

1. Regulatorisk Medvind för Oligopol: Genom att höja inträdesbarriärerna (krav på kreditmarknadslicens) har regeringen eliminerat konkurrensen från mindre aktörer, vilket gynnar konsoliderade spelare som Brixo.
2. Kvarstående Kryphål: Konstruktionen av kostnadstaket för kontokrediter lämnar dörren öppen för långsiktig skuldsättning där totalkostnaden vida överstiger kreditbeloppet, vilket undergräver lagens intention.
3. Finansiell Superladdning: Tillgången till inlåning från allmänheten sänker Brixos kapitalkostnader dramatiskt, vilket ger bränsle till en fortsatt expansion mot riskfyllda kundsegment.
4. Negativ Samhällsnytta: De identifierade trenderna med ökad skuldsättning bland äldre och en effektiviserad inkassokedja tyder på att den mänskliga kostnaden för denna ”finansiella innovation” är hög.

Brixos extrema lönsamhet är inte ett tecken på innovation, utan på marknadsmakt och förmågan att utnyttja regulatoriska strukturer. När ett bolag kan generera 40 % avkastning på eget kapital genom att låna ut till 24 % ränta, finansierat av statligt garanterad inlåning till 4 % ränta, indikerar det en dysfunktionell marknad där risken är felprissatt och kostnaden bärs av de mest sårbara.

Framåt bör lagstiftaren och tillsynsmyndigheter noga övervaka tillämpningen av ”enskilt utnyttjande” för kontokrediter. Utan en skärpning av praxis eller lagtext riskerar vi att se en ny klass av ”bankmässiga” högkostnadskrediter som driver på skuldsättningen med statens goda minne.

---

6. Fördjupning: Detaljerad Genomgång av Datapunkter och Källor

Denna sektion redovisar de specifika datamängder och källhänvisningar som underbygger rapportens slutsatser, integrerade i en fördjupad analys av de mekanismer som diskuterats ovan.

6.1 Finansinspektionens Tillsyn och Marknadsstruktur

Finansinspektionens roll har förändrats från att vara en passiv registreringsmyndighet för mindre kreditbolag till att bli en aktiv tillsynsmyndighet för hela sektorn.

• Undersökningar: FI har under 2024 och 2025 genomfört och avslutat undersökningar av Brixo AB gällande god kreditgivningssed. Beslutet att skriva av ärendena ¹⁹ tolkas av marknaden och bolaget som ett ”grönt ljus” för nuvarande kreditprövningsmodeller.
• Konsekvens: Detta innebär att Brixos metodik för att bedöma återbetalningsförmåga (”kvar att leva på”-kalkyler) anses uppfylla lagens krav, trots de höga kreditförlusterna. Det sätter en standard för branschen där relativt höga risker accepteras så länge processen är formellt korrekt.

6.2 Inkassobranschens Roll i Ekosystemet

Relationen mellan kreditgivare som Brixo och inkassobolagen är central.

• Statistik: Svensk Inkasso rapporterar att det totala skuldbeloppet hos inkassobolagen ökar kraftigt, trots att antalet ärenden minskar något.²¹ Detta tyder på att skulderna blir större per individ – en indikation på att kostnadstak och räntor ackumuleras.
• Prissättning: Att Brixo får ”högre pris” för sina sålda portföljer ¹¹ under 2025 är paradoxalt givet den sämre konjunkturen. Det kan förklaras av att inkassobolagen ser en långsiktig lönsamhet i de nya räntetakreglerna – när räntan är lägre (24% istället för 40%) kanske fler gäldenärer faktiskt klarar av att betala något över tid, vilket gör kassaflödet från skulden säkrare, om än lägre per månad. Det förvandlar ”skräpobligationer” till ”lågavkastande obligationer” med längre löptid.

6.3 Kronofogdens Data om Nya Skuldsatta

Kronofogdens statistikrobot och rapporter ger en tydlig bild av var systemet brister.

• Geografisk och Demografisk Spridning: Skuldsättningen är inte jämnt fördelad. Vi ser koncentrationer i kommuner med lägre medelinkomst, men också en ökning i storstadsregioner där levnadskostnaderna stigit mest.²²
• Löneutmätning: Antalet personer med löneutmätning ökar. Detta är slutstationen för Brixos kunder som inte lyckas lösa skulden hos inkasso. När en skuld går till löneutmätning, prioriteras statliga skulder och underhållsstöd ofta, vilket gör att skulder till privata aktörer som Brixo kan ligga kvar och växa med ränta under mycket lång tid, om gäldenärens inkomst är låg. Detta bekräftar risken för ”evighetsgäldenärer” som lagstiftningen försökte motverka.

Genom att sammanväva dessa datapunkter förstärks bilden av ett system där de kommersiella aktörerna har anpassat sig snabbare än lagstiftaren kunnat förutse, vilket lämnar konsumenten i en fortsatt utsatt position.

---

Analysen baseras på tillgänglig information fram till och med tredje kvartalet 2025.

Citerade verk

1. Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden – lagen.nu, hämtad november 25, 2025, https://lagen.nu/prop/2024/25:138
2. Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (Proposition 2024/25:17) – Riksdagen, hämtad november 25, 2025, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/ett-forstarkt-konsumentskydd-mot-riskfylld_hc0317/html/
3. Konsumentkreditlag (2010:1846) | Sveriges riksdag, hämtad november 25, 2025, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/konsumentkreditlag-20101846_sfs-2010-1846/
4. REMISSYTTRANDE Remiss SOU 2023:38 Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning – Svenska Bankföreningen, hämtad november 25, 2025, https://www.financesweden.se/media/5677/j231102y.pdf
5. Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (Betänkande 2024/25:CU5 Civilutskottet) – Riksdagen, hämtad november 25, 2025, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/ett-forstarkt-konsumentskydd-mot-riskfylld_hc01cu5/html/
6. Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden (Proposition 2024/25:138) | Sveriges riksdag, hämtad november 25, 2025, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/starkt-konsumentskydd-pa-kreditmarknaden_hc03138/html/
7. Brixo beviljas tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, hämtad november 25, 2025, https://brixo.se/om-brixo/nyheter/brixo-beviljas-tillstand-enligt-lagen-om-bank-och-finansieringsrorelse/
8. Inlåningsränta – Så påverkar den ditt sparande – Brixo, hämtad november 25, 2025, https://brixo.se/spara/inlaningsranta/
9. 18 januari 2024 Brixo AB publicerar årsredovisning för 2023 med fortsatt tillväxt och förbättrat resultat i en – Cision, hämtad november 25, 2025, https://mb.cision.com/Public/22119/3911764/a89175dd32a42fb9.pdf
10. Brixo AB – Årsredovisning 2024, hämtad november 25, 2025, https://brixo.se/om-brixo/nyheter/brixo-publicerar-arsredovisning-2024/
11. Brixo AB publicerar halvårsrapport för perioden januari-juni 2025 – Cision, hämtad november 25, 2025, https://mb.cision.com/Public/22119/4218544/8451a48bdcf6228c.pdf
12. Brixo AB – Årsredovisning 2023, hämtad november 25, 2025, https://brixo.se/om-brixo/nyheter/brixo-publicerar-arsredovisning-2023/
13. Brixo AB – Cision News, hämtad november 25, 2025, https://news.cision.com/se/brixo-ab?k=Brixo+AB
14. Fler äldre som får inkassokrav – Örebronyheter, hämtad november 25, 2025, https://www.orebronyheter.com/fler-aldre-som-far-inkassokrav/
15. Brixo beviljas tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse – Cision, hämtad november 25, 2025, https://mb.cision.com/Main/22119/4184752/3549810.pdf
16. Fler låntagare får betalningsproblem i sämre tider | Finansinspektionen, hämtad november 25, 2025, https://www.fi.se/sv/publicerat/rapporter/rapporter/2025/fler-lantagare-far-betalningsproblem-i-samre-tider2/
17. 2025 – Resultat | Finansinspektionen, hämtad november 25, 2025, https://fi.se/sv/resultat/?catid=jntzsnised&catid=82&catid=23&page=46
18. Brixo lanserar sparkonton med statlig insättningsgaranti – Cision News, hämtad november 25, 2025, https://news.cision.com/se/brixo-ab/r/brixo-lanserar-sparkonton-med-statlig-insattningsgaranti,c4221916
19. Nyheter Konsumentskydd – Finansinspektionen, hämtad november 25, 2025, https://www.fi.se/sv/konsumentskydd/konsumentnyheter/?catid=60&year=2024&page=38
20. FI avslutar undersökning av Brixo – Finansinspektionen, hämtad november 25, 2025, https://www.fi.se/sv/publicerat/granskningar/undersokningar/undersokningar-lista/2024/fi-avslutar-undersokning-av-brixo/
21. Svensk Inkasso – Pressmeddelanden – Via TT, hämtad november 25, 2025, https://via.tt.se/pressrum/3237042/svensk-inkasso
22. Statistikrobot | Kronofogden, hämtad november 25, 2025, https://www.kronofogden.se/statistikrobot.html?location=Mark