1. Exekutiv Sammanfattning och Problemformulering

Det svenska skuldsaneringssystemet befinner sig i en paradoxal situation. Lagstiftningens intentioner – att erbjuda överskuldsatta individer en väg tillbaka till en ordnad ekonomi och samhällelig gemenskap – motverkas i praktiken av en administrativ överbelastning och en bristande precision i beslutsfattandet. Trots att tillgängligheten till skuldsanering har ökat genom digitalisering och lagändringar, avslås idag en majoritet av alla ansökningar. Denna rapport, som omfattar en djupgående analys av juridiska, socioekonomiska och administrativa faktorer, utreder hypotesen om huruvida ett införande av ett obligatoriskt intyg från socialtjänsten skulle kunna effektivisera processen och öka hållbarheten i de beslut som fattas.

Kärnfrågan rör gränssnittet mellan den strikt ekonomiska prövning som Kronofogdemyndigheten (KFM) utför och den komplexa sociala verklighet som gäldenären lever i. Rapporten argumenterar för att socialtjänsten, med sin unika inblick i klientens arbetsförmåga, hjälpsökande beteende och sociala stabilitet, besitter den information som krävs för att transformera skuldsaneringsinstitutet från en administrativ ”avslagsmaskin” till en träffsäker rehabiliteringsprocess. Genom att analysera data från bland annat Kronofogden, Riksrevisionen och Konsumentverket, framträder en bild av att professionellt stöd i ansökningsfasen är den enskilt starkaste prediktorn för ett bifall.

2. Det Skuldsaneringsrättsliga Landskapet: En Systemanalys

2.1 Historisk Kontext och Reformernas Konsekvenser

För att förstå dagens utmaningar måste man betrakta evolutionen av skuldsaneringslagen. Vid lagens införande 1994 och reformeringen 2006 fanns ett starkt krav på gäldenärens eget ansvar, konkretiserat genom kravet på ett ”egenförsök” att nå uppgörelser med borgenärerna innan en ansökan kunde prövas av staten.¹ Detta krav avskaffades sedermera för att inte stänga ute resurssvaga grupper, och i samband med 2016 års lagändring infördes en förenklad ansökningsprocess, ofta digital, för att sänka trösklarna ytterligare.²

Effekten av dessa reformer har varit tudelad. Å ena sidan har fler individer fått teoretisk tillgång till institutet. Å andra sidan har avskaffandet av de formella kraven på förarbete lett till en dramatisk ökning av antalet ansökningar som saknar utsikter till framgång. Kronofogden har i praktiken fått överta det utredningsansvar som tidigare låg på gäldenären eller dennes ombud, vilket skapat en ohållbar arbetsbörda där myndigheten tvingas lägga omfattande resurser på att utreda och avslå ärenden.⁴

2.2 Den Kvantitativa Utmaningen: Volym kontra Kvalitet

Statistiken talar sitt tydliga språk. Under de senaste åren har beviljandegraden sjunkit markant. Data indikerar att sex av tio ansökningar avslås.⁶ Denna höga avslagfrekvens är symptomatisk för ett systemfel där inflödet (”input”) inte håller den kvalitet som krävs för att generera ett positivt utfall (”output”).

År (Exempel)	Trend i Ansökningar	Trend i Beviljandegrad	Analys av Orsak
Före 2016	Lägre volym	Högre andel bifall	Krav på egenförsök fungerade som kvalitetsfilter.
Efter 2016	Kraftig ökning	Sjunkande	Digitala ansökningar sänker tröskeln men saknar kvalitetskontroll.
Nutid (2024)	Fortsatt hög nivå	Ca 40% bifall	”Chansningar” ökar; många söker utan att uppfylla insolvensrekvisitet.

Källa: Syntes av statistik från Kronofogden.⁶

Den digitala ansökningsprocessen, som var tänkt att effektivisera, har i vissa avseenden blivit kontraproduktiv. Riksrevisionen och andra aktörer har påpekat att sänka trösklar utan att tillföra resurser för sållning leder till att handläggningstiderna ökar, vilket drabbar de som faktiskt är i behov av skyndsamma beslut.⁵ JO har riktat allvarlig kritik mot de långa handläggningstiderna, vilka direkt motverkar lagens syfte att rehabilitera.¹⁰

2.3 Det ”Osynliga” Mörkertalet av Skulder

En annan kritisk faktor som bidrar till ineffektiviteten är svårigheten för individen att presentera en komplett skuldbild. Kronofogden ser endast de skulder som ligger för verkställighet hos myndigheten. En stor del av gäldenärernas skuldbörda ligger dock ofta hos inkassobolag som ännu inte, eller inte längre, driver ärendet via Kronofogden.¹² När en gäldenär ansöker digitalt utan professionellt stöd, missar denne ofta att redovisa dessa externa skulder. Detta leder till omfattande kompletteringsförelägganden från Kronofogden, eller i värsta fall avslag, då skuldbilden bedöms som felaktig eller ofullständig.¹²

3. Hypotesen om Intygets Effekt: Professionalisering av Ansökan

Förslaget att införa ett krav på intyg från socialtjänsten – specifikt från den kommunala budget- och skuldrådgivningen (BUS) – bygger på premissen att en initial professionell bedömning fungerar som en katalysator för hela processen.

3.1 Skillnaden i Utfall: Empiriska Bevis

Det finns starka empiriska belägg för att inblandning av en rådgivare drastiskt förändrar utfallet av en skuldsaneringsansökan. Statistik från BUS-föreningen och Kronofogden visar en tydlig diskrepans mellan sökande som tar hjälp och de som söker på egen hand.

Tabell 1: Jämförelse av beviljandegrad beroende på rådgivningsstöd

Kategori av Sökande	Andel av Totala Ansökningar	Andel av Beviljade Beslut	Framgångsfaktor
Utan Rådgivare	60 %	41 %	Låg (hög risk för formella fel/ej kvalificerad)
Med Rådgivare	40 %	59 %	Hög (förkvalificerade ärenden)

Källa: BUS-föreningen och Kronofogden.¹²

Dessa siffror indikerar att rådgivaren fungerar som ett effektivt filter. De individer som inte uppfyller kraven (t.ex. för att de kan betala sina skulder på sju år istället för fem) avråds från att söka eller styrs om till andra lösningar innan de belastar Kronofogdens system. De som söker gör det med kompletta underlag, vilket möjliggör snabbare beslut. Ett obligatoriskt intyg skulle institutionalisera denna ”pre-screening”-effekt.

3.2 Intyget som Kvalitetsstämpel

Ett intyg från socialtjänsten skulle inte enbart vara en administrativ bock i kanten. Det skulle fungera som en garanti för att:

1. Skuldbilden är total: Rådgivaren har verktyg och kunskap att kartlägga skulder hos inkassobolag, vilket den enskilde ofta misslyckas med.¹²
2. Alternativ har prövats: Intyget verifierar att gäldenären har undersökt möjligheten till frivilliga uppgörelser eller betalningsplaner, vilket stärker skälighetsbedömningen.¹⁴
3. Motivationen är utredd: Genom möten med rådgivaren har gäldenärens vilja och förmåga att följa en femårig plan testats i praktiken.

4. Socialtjänstens Unika Kunskapsdomän: Det Djupare Perspektivet

Det mest centrala argumentet för socialtjänstens inblandning är den kvalitativa information myndigheten besitter, vilken Kronofogden saknar. Skuldsaneringslagen kräver att gäldenären är kvalificerat insolvent, vilket innebär att denne inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid.¹⁴ Denna prognos är notoriskt svår att göra enbart baserat på taxerad inkomst och skuldregister.

4.1 Prognos av Jobbchanser och Arbetsförmåga

Kronofogdens bedömning av framtida betalningsförmåga är ofta en linjär framskrivning av nuvarande status. För en arbetslös eller sjukskriven person är detta trubbigt. Socialtjänsten, som ofta arbetar integrerat med arbetsmarknadsenheter och har insyn i individens rehabiliteringsplaner, kan bidra med en ”High Definition”-bild av anställningsbarheten.

• Identifiering av hinder: Socialtjänsten kan intyga om det finns sociala eller medicinska hinder (t.ex. odiagnostiserad neuropsykiatrisk problematik, missbruksproblematik under behandling) som gör att arbetslösheten är strukturell snarare än konjunkturell. Detta är avgörande för att bedöma om insolvensen är bestående.⁴
• Verifiering av resurser: Omvänt kan socialtjänsten intyga att en individ genomgår en arbetsmarknadsutbildning som med hög sannolikhet leder till arbete inom ett år. Detta förhindrar att en skuldsanering beviljas på felaktiga grunder (t.ex. en nollplan) som senare måste rivas upp vid omprövning när inkomsten ökar.¹⁵

Denna djupare kunskap möjliggör en mer precis prognos, vilket är kärnan i rekvisitet för skuldsanering. Att bedöma en 30-årig långtidsarbetslös person som ”permanent insolvent” utan socialtjänstens insikter är en gissning; med deras intyg blir det en underbyggd bedömning.

4.2 Hjälpsökande Beteende och Motivation

Skuldsanering är inte en passiv åtgärd utan en aktiv rehabiliteringsprocess som kräver uthållighet. Forskning visar att gäldenärens motivation och ”hjälpsökande beteende” är avgörande framgångsfaktorer.¹⁷

Kronofogden har begränsade möjligheter att bedöma en sökandes attityd genom ett digitalt formulär. Socialtjänsten möter individen öga mot öga.

• Aktiv medverkan: Ett intyg kan bekräfta att gäldenären har kommit till bokade möten, samlat in begärda underlag och aktivt deltagit i budgetarbetet. Detta är ett starkt bevis på rehabiliteringspotential.
• Skam och passivitet: Många överskuldsatta lider av passivisering orsakad av skam och långvarig stress.¹⁷ En rådgivare kan identifiera detta och erbjuda stöd (t.ex. motiverande samtal) som höjer sannolikheten för att skuldsaneringen fullföljs. Utan detta stöd riskerar gäldenären att falla ur systemet vid första motgång.

Genom att kräva ett intyg tvingas systemet ta hänsyn till beteendevetenskapliga aspekter av skuldsättning, snarare än enbart matematiska.

4.3 Social Stabilitet som Grund för Betalningsplaner

En hållbar betalningsplan förutsätter en stabil livssituation. Återfall i skuldsättning är ett reellt problem; cirka 21 % av de som beviljas skuldsanering drar på sig nya skulder inom två år.²⁰ Risken är särskilt hög för ensamstående föräldrar och personer som inte fått rådgivning.²⁰

Socialtjänsten har insyn i faktorer som boendesituation, familjestabilitet och eventuella skyddsbehov (t.ex. ekonomiskt våld).²¹

• Riskbedömning: Ett intyg kan flagga för riskfaktorer, såsom en förestående separation eller osäkert boende, vilket bör påverka hur betalningsplanen utformas (t.ex. genom buffertutrymme).
• Ekonomiskt våld: I fall där ekonomiskt våld förekommer kan socialtjänsten ge Kronofogden nödvändig kontext för att förstå uppkomsten av vissa skulder, vilket är relevant för skälighetsbedömningen.²¹

5. Processuell Effektivitet och Samhällsekonomisk Nytta

Att flytta en del av utredningsbördan från staten (Kronofogden) till kommunerna (via intyget) kan vid en första anblick verka som ett nollsummespel, men analysen pekar på betydande effektivitetsvinster.

5.1 Minskad ”Churn” och Administrativt Spill

Kronofogdens nuvarande process präglas av hög ”churn” – en stor mängd ärenden processas med resultatet avslag. Varje avslag kostar handläggningstid. Om intyget fungerar som ett filter där uppenbart utsiktslösa fall sorteras bort innan ansökan, frigörs resurser hos Kronofogden för att snabbare handlägga de ärenden som har potential.⁹

Vidare minskar behovet av kompletteringar. En ansökan som är kvalitetssäkrad av en rådgivare är komplett från dag ett. Detta eliminerar den brevväxling och väntetid som idag kännetecknar processen.²⁴ Riksrevisionen har pekat på att ineffektiviteten i systemet är kostsam; varje månad av fördröjning ökar skuldbördan och minskar chansen till rehabilitering.⁵

5.2 Kostnaden för Misslyckad Rehabilitering

Kostnaden för överskuldsättning är inte bara monetär utan uttrycks i ohälsa, sjukskrivningar och utanförskap.²⁵ Forskning visar en direkt korrelation mellan överskuldsättning och psykisk ohälsa, inklusive suicidrisk.²⁵

Ett system där beslut fattas på felaktiga grunder (för att sociala faktorer inte vägts in) leder till:

1. Avbrutna skuldsaneringar: När betalplanen är orealistisk.
2. Återfall: När beteendeförändring inte skett.

Genom att investera i den initiala utredningen via socialtjänsten ökar ”träffsäkerheten”. Ett hållbart beslut minskar risken för att individen återkommer till Kronofogden eller socialtjänsten för försörjningsstöd i framtiden. Detta är en långsiktig samhällsekonomisk vinst som vida överstiger kostnaden för rådgivningstimmar.

6. Risker, Motargument och Strukturella Hinder

Trots de tydliga fördelarna med ett obligatoriskt intyg finns det betydande hinder som måste adresseras för att inte skapa nya problem.

6.1 Det Kommunala Resursgapet (”Postkodlotteriet”)

Sveriges 290 kommuner har varierande resurser och prioriteringar. Konsumentverket rapporterar om stora skillnader i väntetider till budget- och skuldrådgivning. I vissa kommuner är väntetiden flera månader.²⁸

• Risken: Om ett intyg görs obligatoriskt i lag, blir rätten till skuldsanering beroende av kommunens handläggningstid. En gäldenär i en underbemannad kommun skulle missgynnas kraftigt, vilket strider mot principen om likvärdighet inför lagen.
• Lösning: För att detta ska fungera krävs antingen öronmärkta statsbidrag för att skala upp rådgivningen, eller en lagstadgad garanti om max-väntetid (likt vårdgarantin) kopplat till sanktioner.

6.2 Sekretess och Informationsdelning (OSL)

Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) utgör ett hinder för informationsutbyte mellan socialtjänst och Kronofogden. Socialtjänsten får som huvudregel inte lämna ut uppgifter om enskilda utan samtycke.³¹

• Hantering: Intyget måste bygga på gäldenärens aktiva samtycke. Det måste vara gäldenären som begär intyget för att bifoga sin ansökan, snarare än att myndigheterna utbyter data ”över huvudet” på individen. Detta ligger dock i linje med skuldsaneringslagens krav på gäldenärens aktiva medverkan.

6.3 Tröskeleffekter för de Mest Utsatta

Det finns en risk att kravet på ett fysiskt möte och ett intyg blir en barriär för de allra svagaste – personer med svår psykisk ohälsa eller social fobi som har svårt att ta kontakt med myndigheter. Det var just för att hjälpa dessa som ”egenförsöket” togs bort.¹

• Mitigering: Systemet måste ha ventiler. Intyget bör vara huvudregel, men med möjlighet till undantag för ”särskilda skäl” där socialtjänsten eller ett ombud kan intyga att gäldenären inte förmår genomgå den ordinarie rådgivningsprocessen, men ändå är i behov av sanering.

7. Internationella Perspektiv: Lärdomar från Norden

En blick mot våra grannländer ger stöd för hypotesen om värdet av social integration i processen.

• Finland: Här är ekonomi- och skuldrådgivningen (under Rättstjänstverket) ofta första instans. Rådgivaren hjälper till att upprätta ansökan och betalningsförslag, vilket sedan fastställs av domstol.³² Rådgivningen är en integrerad del av rättskedjan, inte ett sidospår.
• Norge: Även här finns krav på att gäldenären ska ha försökt nå en ordning (”gjeldsordning”) och rådgivning via NAV (motsvarande Försäkringskassan/Socialtjänsten/Arbetsförmedlingen) är en central del av processen.³⁵

Dessa modeller visar att en högre grad av institutionaliserat stöd i ansökningsfasen leder till processer som är mer förutsägbara och rättssäkra än den nuvarande svenska ”öppna dörren”-modellen.

8. Slutsats och Rekommendationer

Analysen visar att ett införande av krav på intyg från socialtjänsten (budget- och skuldrådgivningen) skulle ha potential att fundamentalt förbättra och effektivisera det svenska skuldsaneringssystemet.

Genom att utnyttja socialtjänstens djupare kännedom om individens:

1. Jobbchanser: Genom realistiska prognoser av arbetsförmåga bortom taxerad inkomst.
2. Hjälpsökande beteende: Genom verifiering av motivation och aktiv medverkan.
3. Sociala kontext: Genom identifiering av riskfaktorer för återfall.

…skapas förutsättningar för beslut som är både korrekta i sak och hållbara över tid. Effektiviseringen uppstår genom att ”avslagsmaskinen” avlastas, handläggningstider kortas och resurser fokuseras på rehabiliteringsbara ärenden.

Rekommendationer för implementering:

• Lagstadgat ”Fast Track”: Snarare än ett absolut tvång (som kan slå mot de svagaste), bör lagstiftningen premieras så att ansökningar med intyg ges förtur eller förenklad prövning hos Kronofogden. Detta skapar en stark ”nudge” (incitament) att söka rådgivning.
• Standardisering av Intyget: Intyget måste utformas nationellt av Konsumentverket och Kronofogden för att säkerställa likvärdighet. Det ska fokusera på prognos och handling, inte enbart beskriva misär.
• Resursförstärkning: Reformen måste åtföljas av ökade medel till den kommunala rådgivningen för att möta den ökade efterfrågan och undvika rättsförluster p.g.a. köer.

Sammanfattningsvis är intyget nyckeln till att återupprätta balansen mellan systemets effektivitet och dess humana syfte: att ge människor en andra chans som faktiskt fungerar.

Citerade verk

1. Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande – lagen.nu, hämtad december 19, 2025, https://lagen.nu/prop/2005/06:124
2. Ny lag ska göra det lättare att bli skuldfri | Lunds kommun – Mynewsdesk, hämtad december 19, 2025, https://www.mynewsdesk.com/se/lund/pressreleases/ny-lag-ska-goera-det-laettare-att-bli-skuldfri-1630362
3. Allt fler ansöker om skuldsanering | Arbetaren, hämtad december 19, 2025, https://www.arbetaren.se/2019/08/23/allt-fler-ansoker-om-skuldsanering/
4. Orsaken till betalnings- problemen viktigare än skuldernas storlek vid beslut om skuldsanering – Kronofogden, hämtad december 19, 2025, https://kronofogden.se/download/18.338e6d8417768af37a86e24/1619556175664/Skuldsanering_kortanalys.pdf
5. Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta – Riksdagens öppna data, hämtad december 19, 2025, https://data.riksdagen.se/fil/147CDF8C-25E6-410A-BAD8-C0074633B3E2
6. Sex av tio ansökningar om skuldsanering beviljas inte | Kronofogden – Via TT, hämtad december 19, 2025, https://via.tt.se/pressmeddelande/3622222/sex-av-tio-ansokningar-om-skuldsanering-beviljas-inte?publisherId=3236531&lang=sv
7. Många ansöker om skuldsanering – Kronofogden, hämtad december 19, 2025, https://kronofogden.se/om-kronofogden/nyheter-och-press/pressmeddelande/2025-02-03-manga-ansoker-om-skuldsanering
8. Fler ansöker om skuldsanering – Kronofogden, hämtad december 19, 2025, https://kronofogden.se/om-kronofogden/nyheter-och-press/pressmeddelande/2024-02-13-fler-ansoker-om-skuldsanering
9. JO kritiserar Kronofogden för långsam handläggning av skuldsaneringsärende, hämtad december 19, 2025, https://busforeningen.se/nyheter/jo-kritiserar-kronofogden-for-langsam-handlaggning-av-skuldsaneringsarende/
10. Kritik mot Kronofogdemyndigheten för långsam handläggning av ett ärende om skuldsanering – JO – Riksdagens Ombudsmän, hämtad december 19, 2025, https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-kronofogdemyndigheten-for-langsam-handlaggning-av-ett-arende-om-skuldsanering/
11. Allvarlig kritik mot Kronofogdemyndigheten för hanteringen av ansökningar om betalningsföreläggande m.m. – JO – Riksdagens Ombudsmän, hämtad december 19, 2025, https://www.jo.se/besluten/allvarlig-kritik-mot-kronofogdemyndigheten-for-hanteringen-av-ansokningar-om-betalningsforelaggande-m-m/
12. Fler får skuldsanering med hjälp av budget- och skuldrådgivare …, hämtad december 19, 2025, https://busforeningen.se/nyheter/fler-far-skuldsanering-med-hjalp-av-budget-och-skuldradgivare/
13. Många ansöker om skuldsanering – BUS-föreningen, hämtad december 19, 2025, https://busforeningen.se/nyheter/manga-ansoker-om-skuldsanering/
14. Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande – Regeringen, hämtad december 19, 2025, https://www.regeringen.se/contentassets/e569778bc3ab4e4c89366adcf32d165e/ett-enklare-och-snabbare-skuldsaneringsforfarande
15. Ansökan om omprövning av skuldsanering – Kronofogden, hämtad december 19, 2025, https://kronofogden.se/skuldsanering/du-som-ska-ansoka-eller-har-ansokt-om-skuldsanering/ansokan-om-omprovning-av-skuldsanering
16. 6 Steg 2 – Förfarandet vid kronofogdemyndigheten – Regeringen, hämtad december 19, 2025, https://www.regeringen.se/contentassets/acc3d333c799436391992b0d4dc704f4/ett-steg-mot-ett-enklare-och-snabbare-skuldsaneringsforfarande-del-2/
17. Tidigare insatser krävs för att hjälpa överskuldsatta – forskning.se, hämtad december 19, 2025, https://forskning.se/2016/08/22/tidigare-insatser-kravs-for-att-hjalpa-overskuldsatta/
18. hämtad december 19, 2025, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:400628/FULLTEXT01.pdf
19. Ut ur skuldfällan – lagen.nu, hämtad december 19, 2025, https://lagen.nu/sou/2013:72
20. Var femte får en ny skuld inom två år från beviljad skuldsanering – BUS-föreningen, hämtad december 19, 2025, https://busforeningen.se/nyheter/var-femte-far-en-ny-skuld-inom-tva-ar-fran-beviljad-skuldsanering/
21. Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer – Riksrevisionen, hämtad december 19, 2025, https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2025/statens-insatser-mot-ekonomiskt-vald-i-nara-relationer.html
22. RiR 2025:6 – Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer – Riksrevisionen, hämtad december 19, 2025, https://www.riksrevisionen.se/download/18.371b6d73195b25e4b8b4857c/1744032949489/RiR-2025-6-rapport.pdf
23. Riksrevisionen granskar Kronofogden – Publikt, hämtad december 19, 2025, https://www.publikt.se/nyhet/riksrevisionen-granskar-kronofogden-27244
24. Prop. 2015/16:125 Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt – Rättslig vägledning, hämtad december 19, 2025, https://www4.skatteverket.se/download/18.7b6a9c631958b000a1ce9ec/1745470507816/Proposition%202015_16_125%20Skuldsanering%20f%C3%B6rb%C3%A4ttrade%20m%C3%B6jligheter%20att%20starta%20om%20p%C3%A5%20nytt.pdf
25. Ökad ohälsa i finanskrisens spår – Vårdfokus, hämtad december 19, 2025, https://www.vardfokus.se/nyheter/okad-ohalsa-i-finanskrisens-spar/
26. Rapport 2015:16 Överskuldsättning och ohälsa – Vidensfunktionen, hämtad december 19, 2025, https://vidensfunktionen.dk/wp-content/uploads/2023/04/rapport-2014-16-overskuldsattning-och-ohalsa-konsumentverket.pdf
27. Var femte överskuldsatt person har försökt ta sitt liv | Samhällsvetenskapliga fakulteten, hämtad december 19, 2025, https://www.sam.lu.se/artikel/var-femte-overskuldsatt-person-har-forsokt-ta-sitt-liv
28. Med väntan växer skulden – NET, hämtad december 19, 2025, https://stpubshop.blob.core.windows.net/publikationer/rapport-2015-8-med-vantan-vaxer-skulden-utan-bilaga-konsumentverket.pdf
29. Läget i landet 2023: Budget- och skuldrådgivning – NET, hämtad december 19, 2025, https://stpubshop.blob.core.windows.net/publikationer/laget-i-landet-2023-bus-konsumentverket.pdf
30. Kartläggning av Budget- och skuldrådgivningen – Västerås stad, hämtad december 19, 2025, https://www.vasteras.se/download/18.1dc82af414bc5e5cb71a11/1554824454170/03%20-%20Kartl%C3%A4ggning%20av%20Budget-%20och%20skuldr%C3%A5dgivningen.pdf
31. Riktlinjer för budget- och skuldrådgivning – Stockholms stad, hämtad december 19, 2025, https://meetingspublic.stockholm.se/welcome-sv/namnder-styrelser/kommunfullmaktige/mote-2023-11-27/agenda/bilaga-riktlinjer-for-budget-och-skuldradgivningpdf?downloadMode=open
32. SKULDSANERING FÖR PRIVATPERSONER – Oikeuspalveluvirasto, hämtad december 19, 2025, https://www.oikeuspalveluvirasto.fi/app/uploads/sites/2/2025/03/Yksityishenk_velkajarjestely_SV_DIGI.pdf
33. Ekonomi- och skuldrådgivning – Rättstjänstverket – Oikeuspalveluvirasto, hämtad december 19, 2025, https://www.oikeuspalveluvirasto.fi/sv/ekonomi-och-skuldradgivning/
34. Vem kan beviljas skuldsanering – Rättstjänstverket – Oikeuspalveluvirasto, hämtad december 19, 2025, https://www.oikeuspalveluvirasto.fi/sv/ekonomi-och-skuldradgivning/arrangera-skulder/skuldsanering/vem-kan-beviljas-skuldsanering/
35. Treng rådgiving om økonomi og gjeld – nav.no, hämtad december 19, 2025, https://www.nav.no/okonomi-gjeld/nn
36. Trenger rådgivning om økonomi og gjeld – nav.no, hämtad december 19, 2025, https://www.nav.no/okonomi-gjeld